Post by JanaPost by DewkesburyPost by JanaPost by DewkesburyPost by JanaFör det första: Du hänvisade tidigare till SAOB i fallet "Dalkarl". Nu
är det så dags för dig att även återge vad SAOB anger för _betydelse_
för "Dalkarl", tycker du inte? Eller vill du att jag gör det åt dig?
Jag vet vad det betyder.
Nej, uppenbarligen gör du inte det.
Jodå. Jag slog upp det i SAOB.
Och vad stod det alltså att det betydde?
Vad det betydde år 1906.
Slår du upp "mobil" i SAOB, så står det knappast något om vad det numera
betyder.
Post by JanaPost by DewkesburyPost by JanaPost by DewkesburyDalkarl används lika kollektivt som sjömän, riksdagsmän, sjuksköterskor etc.
Nej det gör det inte. Exempelvis säger ingen "Våra grannar är
dalkarlar!", såvida det inte faktiskt rör sig om några _män_ från
dalarna.
Hur vet du att *ingen* säger så?
Behöver jag veta det, tycker du? Det är förstås en generalisering, men
jag lutar mig tryggt mot dina språkvårdares utlåtanden i frågan.
De som ger mig rätt alltså. Bra att du insett det också.
Och varför kallar du dem för "mina" språkvårdare? De är lika mycket dina
språkvårdare.
Post by JanaPost by DewkesburyPost by JanaAtt använda "dalkarlar" om en familj bestående av mamma, pappa
och barn finns det ingen, utom möjligen du då, som ens skulle överväga.
Skulle aldrig falla mig in. Jag skulle säga att "de är från Dalarna".
Du ger mig alltså rätt. Så bra att du ändrat uppfattning!
Med tanke på att jag alltid haft den uppfattningen så kan man inte säga att jag
"ändrat" uppfattning.
Du frågade inte vad vi andra säger i frågan, utan du undrade ifall det fanns en
term.
Det är två helt olika saker.
Post by JanaPost by DewkesburyPost by JanaMan gör istället om och berättar att "Våra grannar är från Dalarna!"
Så du ville alltså veta vad man kallar en familj från Dalarna, inte vad man
kallar en generisk person från Dalarna?
Om du är osäker på hur det ursprungliga axiomet var utformat så föreslår
jag att du återvänder till begynnelsen av tråden och läser om.
Jag är inte ett dugg osäker, däremot har du ändrat frågeställningen.
Jag kunde inte gärna ana att du egentligen ville veta vad vi säger om en familj
från Dalarna när du frågar efter en generisk beteckning på folk från Dalarna.
Post by JanaPost by DewkesburyPost by JanaDet behövs för det första inte knäsättas några begrepp här, och för det
andra så fungerar det inte riktigt på det sättet att "språkvårdarna"
"accepterar" eller "godkänner" ord och begrepp för användning i det
svenska språket.
Jo. Språkvårdares uppgift är att studera hur språket utvecklas.
Uttryckssättet "Han är äldre än mig" har tidigare alltid ansetts som fel, men nu
har språkvårdare accepterat uttrycket som korrekt svenska.
Språkets utveckling styr alltså dessa dina språkvårdares uppfattning.
Nix.
Post by JanaInte tvärtom.
Så du menar att det kan anses korrekt att särskriva, eftersom språket verkat
utvecklas så. Så att "en sjuk sköterska" alltså numera betyder samma sak som "en
sjuksköterska"?
Jag föreslår att du tar reda på vad språkvårdare gör, istället för att hitta på
vad de gör.
Och de är lika mycket dina språkvårdare.
Jag föreslår att du sätter dig och studerar böcker om svenska språket, så kanske
du till slut kan ha lärt dig hälften så mycket som jag lärt mig.
Post by JanaPost by DewkesburyDäremot accepteras inte "kyckling lever 45 kr/kg" som korrekt svenska av några
språkvårdare.
Post by JanaMen det är ju rätt betecknande för dig och ditt sätt
att resonera att du tror det förhåller sig på det viset.
Eftersom du har hittat på vad jag tror, istället för att ta reda på vad jag
tror, är det snarare betecknande för dig.
Så du vill inte längre kännas vid din hypotes att språkvårdare reglerar
det svenska språkets utveckling?
LÄR DIG VAD SPRÅKVÅRDARE GÖR!
Post by JanaPost by DewkesburyPost by JanaTills vidare
kan vi dock konstatera att dina språkvårdare anser att "dalkarlar" avser
"den manliga delen av dalabefolkningen.
Varifrån kommer den absurda idén att det skulle vara "mina" språkvårdare?
Och dessa "mina" språkvårdare har också talat om att uttrycket i plural *kan*
användas för att beteckna invånare i Dalarna oavsett kön.
Nej, det är inte vad de talat om.
Jo.
De har talat om att det _visserligen_
Post by Janaförekommit någon gång att ordet använts i den betydelsen, _men_ att det
i alla normala fall måste anses syfta på enbart den manliga delen av
befolkningen.
Varför kan du aldrig erkänna att du har fel?
Post by JanaOch det är nu en gång inte samma sak som att säga att "uttrycket i
plural kan användas för att beteckna invånare i Dalarna oavsett kön".
Det betyder inte att det inte kan användas på samma sätt som t.ex. fransmän,
engelsmän, belgare etc.
Post by JanaDet kan det nämligen normalt inte, anser alltså dina vänner språkvårdarna.
Varför envisas du med att ta avstånd från alla språkvårdare?
De är lika mycket dina språkvårdare!
Post by JanaPost by DewkesburyPost by JanaDet svenska språket har, föga överraskande, en del luckor, och
dalafallet är helt enkelt en av dessa.
Nix, vad som saknas är en benämning som du anser dig kunna acceptera.
Nej, precis som jag sagt; en benämning som har generell acceptans.
Nej, vad som saknas är en benämning som *du* anser dig kunna acceptera.
Om du är i närheten så är det tveksamt om man kan prata om "fransmän" i sällskap
där det finns minst en kvinna från Frankrike.
Post by JanaMitt enkla påstående var alltså ursprungligen att Dalarna utgör ett
specialfall i denna bemärkelse.
Inte särskilt.
Alla landskap har självklara val när det
Post by Janagäller vad man ska kalla deras invånare, utom just när det gäller
Dalarna, där "ingen generell term som omfattar samtliga" förekommer i
dagligt språkbruk.
Och jag visade att det ingalunda saknas termer.
En man från Dalarna refereras till som Dalkarl (om han inte kan kallas för
Dalmas), en kvinna kallas för Dalkulla.
När man pratar om en grupp människor från Dalarna är det inget märkligt att man
gör på exakt samma sätt som när man pratar om en grupp människor från någon
annan stans - man använder termen för manliga invånare, om det finns eller
åtminstone kan finnas, minst en man i gruppen.
Det är inte svårt alls, och fungerar jättebra när man pratar om spanjorer (obs!
inte spanjorskor), tyskar (inte tyskor), amerikaner (inte amerikanskor),
engelsmän (inte engelskor) etc.
Post by Jana"Värmändsk litteratur" kan förstås också konstrueras om på samma sätt
till "värmlandslitteratur".
Njet. Värmlandslitteratur är litteratur om värmland.
I dalafallet så saknas möjlighet att göra
Post by Janaden förstnämnda konstruktionen, den med adjektiv.
Bara för att du inte vet något sätt så betyder inte det att det saknas.
Post by JanaPost by DewkesburyPost by JanaPost by DewkesburyPost by JanaDet vore roligt att höra vilka bevekelsegrunder du har för att
sätta samman en sådan lustig hypotes.
Så det är en "lustig hypotes" när man redogör för fakta?
Det enda jag sett dig redogöra för är dina illa underbyggda små lustiga
hypoteser!
Du menar de som stöds av språknämnden och språkvårdare?
Har du alltså hävdat att det saknas en självklar, generell och
könsneutral benämning på folk från Dalarna, i likhet med vad dina vänner
språkvårdarna vill göra gällande?
Nej, jag har hävdat att det finns en generell benämning på folk från Dalarna, en
för män och en för kvinnor, precis som det finns för alla andra
befolkningsgrupper (med några remarkabla undantag, som till exempel invånare
fårn Förenade Arabemiraten)
Och jag hävdar att man kan använda benämningen för män som en generell benämning
på befolkningen, även om den inte är "könsneutral"
Vad som däremot saknas (för i stort sett ALLA befolkningsgrupper) är en
könsneutral benämning, eftersom en engelsman *alltid* är en man, en kvinna från
England kallas för engelska.
En man från Grekland kallas för grek, en kvinna för grekinna, men när det
firades på gatorna var det greker som firade trots att många grekinnor deltog.
Post by JanaDen att "det rent faktiskt inte existerar en etablerad, intuitiv,
motsvarighet till 'skåningar' eller 'värmlänningar' när det gäller folk
från Dalarna."
Vilket var rent nys.
Post by JanaPost by DewkesburyDen att det, tvärtemot vad du själv påstod, faktiskt finns en benämning på
dalfolk som till och med används av dalfolket själva?
Och att skämta var uppenbarligen bortkastat.
Ja, den konsten återstår för dig att bemästra.
Det är förvisso du som måste lära dig bemästra humor.
Post by JanaPost by DewkesburyPost by JanaPost by DewkesburyPost by JanaAtt Alf Henriksson använder begreppet
"Dalkarlar" i sina historieberättelser är heller inte särskilt
märkvärdigt. Dels så rör nog det mesta han berättar om just enbart den
manliga delen av dalabefolkningen och dels så hade han just inte mycket
annat att välja på i begreppsväg.
Gustav Vasa höll tal till dalkarlarna för att få fart på dem mot danskarna,
och det är väl troligt att det var en majoritet män som lyssnade, men det finns
ingen anledning förmoda att det enbart var män som befann sig där.
Dalbefolkning är förvisso tänkbart som alternativ, men det låter förfärligt
vetenskapligt: "Hur känns det att vara dalbefolkning?"
Citat ur Bra Böckers Lexikon: "Dalarnas betydelse - och dalkarlarnas roll -
i svensk historia är intimt förknippad med bergsbruket.... Detta uppror utgör
inledningen till den sekellånga period då dalkarlarna gång på gång reste sig
mot unionskungarna... Ett sista led i upproren mot unionskungarna utgjorde det
starka stöd, som dalkarlarna gav Gustav Vasa i kriget mot Kristian II..."
Visst var det mest män det gäller, men jag betvivlar att kvinnorna inte
stödde männen.
Specialbruket av "dalkarlar" i de fall du nämner avser säkert hela
dalabefolkningen, visst.
Bra. Alltså stödjer det min åsikt.
Det beror på vilken åsikt du för närvarande företräder.
Samma som jag alltid haft.
Du verkar byta
Post by Janaåsikt påfallande ofta.
Nix. När du anklagar mig för att byta åsikt har det i verkligheten visat sig
vara så att du till slut har fattat vad jag menade.
Post by JanaPost by DewkesburyPost by JanaDet är, som jag tidigare berättat för dig,
inget märkvärdigt med det. Författaren gör det helt enkelt lätt för sig,
och motiverar det med: a) det är ändå nästan bara män det handlar om,
och b) läsaren vet vad jag menar.
Alf Henrikson var inte den som gjorde det lätt för sig i andra fall.
Man kan vara övertygad om att han har tagit reda på vilken beteckning som bör
passa bäst.
Det kan man förstås inte, men gissa kan du ju tillåta dig att göra.
Eftersom du gissar rätt mycket själv, så kan jag svara med kvalificerade
gissningar.
Skillnaden mellan oss är att jag har underlag för att göra kvalificerade
gissningar, medan du saknar detta underlag, varför dina gissningar blir som de
blir.